Runsa

Runsa

Aktuellt



Hem - Till startsida

Slut för i år

GrävningPosted by Michael Olausson Sun, October 12, 2014 19:05:33

Undersökningarna vid Runsa är nu avslutade för i år. Vår avsikt var att kunna avsluta Runsas harg, terrass III och det lyckades nästan.

Sist vi skrev på denna sida berättade vi om ett orangefärgat lager som täckte en stor del av terrassen. Lagret var helt fyndtomt. Under detta vidtog ett sotlager med inslag av skärvsten och generellt med mycket få fynd av obrända och brända ben – ingenting annat. I lagret låg ett flertal härdar och enstaka härdgropar som överlag låg ganska tätt. Sotlagret och härdarna koncentrerades till terrassens centrala och västra del. Bland dessa fanns en säregen härdanläggning. Den var uppbyggd av en större samt ett par mindra flata hällar som var hårt brända. Hällarna omgavs av en mindre stenpackning samt var lagda på flera mindre starkt skärviga och skörbrända stenar. I anläggningen påträffades för ovanlighetens skull delar av en mindre fårskalle med ett tydligt slaktspår i skallens längdriktning. Som bilden visar tangerar och delvis skär två yngre stolphål hällhärdens södra respektive norra delar.

Denna hällhärd är för övrigt den äldsta av sammanlagt tre med snarlik uppbyggnad. Alla är lokaliserade till terrassens centrala del. De yngre placerades dock mer ”centrerade” till terrassens mittaxel.

En annan säregen anläggning som låg omgiven av, och på sotlagret var en dm tjock oval ”kaka” av packad sand och enstaka småstenar. Den innehöll brända ben av olika djurslag. I övrigt, ett helt fyndtomt lager men uppenbarligen ett resultat av det myckna eldandet i härdar ofta direkt på berghällen. Eldandet måste ses som en initiation och invigning av platsen som föregår byggandet av själva terrassen. Ett stort antal småhärdar finns även i de yngre lagren.

Kvar till nästa år är att undersöka själva terrasspackningen samt att klargöra var och hur terrassen, hargen avslutas i söder. Komna så här långt kan en verksamhet tecknas på hargen var man efter en inledande och sparsmakad, närmast asketisk fas, som stängts, täcks av ett lerlager, övergått i en två, tre faser av ”överdåd”. I ett yngre skede täcks en mindre del av kulturlager med ett lerskikt. Med överdåd menas en stor mängd offrade och konsumerade djur, en förhållandevis stor mängd säd som vete men framför allt korn i stolphål och, ett rikt och varierat fyndmaterial. Det är dock svårt att tolka detta utifrån en funktionalistisk aspekt, att se fynden som utslag av olika hantverk på terrassen eller som basala hushållsgöromål som bedrivits här. Snarare representerar fyndbilden en slags komprimerad världsbild och uttryck för en världsordning där man velat framhålla en rad aspekter centrala för människorna, för det Runsa representerade och samfundet i stort. Föremål har spritts, ”strösslats” över ytan; pärlor, glasfragment, söljor, bältesbeslag, nålar, spelpjäser, en komplett fiskekrok, en kam i ett stycke samt flera kamfragment, knivar och andra järnföremål, keramik samt inte minst en stor mängd brynen, slipstenar, knackstenar och enstaka malstenar. Spåren och uttrycken på Runsas harg har flera likheter med exempelvis lunden vid Lunda utanför Strängnäs och med kultplatsen på Helgö, foundation IV.

Hargen, terrass III ligger i direktanslutning till hallhuset som ligger något högre i terrängen i öster. I väster avgränsas terrassen av det sk utsiktsberget som höjer sig ovan hargen och innebar en alldeles utmärkt åskådarplats.

Föremål som skulle kunna knytas till olika gudar, deras attribut, är en miniatyrhammre av järn samt en närmast trekantig amulett, även den av järn. Den stora mängden deponerade djurben, säden liksom delar av förkolnade brödbitar, rotknölar av brudbröd respresenterar olika aspekter av frukbarhetskult.

Enstaka delar av bottenskållor från järnsmide men inget smide på platsen kunde konstateras, inte heller vävning trots flera större och mindre delar av vävtyngder sprida över ytan. Däremot kan spåren av benhantverk i form av ett stort antal mindre benplattor som pekar på kamtillverkning samt flera råämnen av metacarpusben från nöt, indikera att man under hargens yngre fas bedrivit hantverket på platsen.

Fynd som kan dateras, hör till hargens yngre faser och ligger i sen folkvandringstid – tidig Vendeltid, 500 till ca 600 e.Kr. Vi har lämnat in flera kolprover från sotlagret, bottenlagret och återkommer senare med resultaten av dessa. Detsamma gäller resultaten av proverna från hamnen tagna i stolphål och härdar, något vi redogjort för i tidigare rapport.

På återseende!



  • Comments(0)//aktuellt.runsaborg.se/#post13